Renbete i Härjedalen.
2006-10-10

Det är alltid lika skrämmande att se rennäringens krav och påståenden i massmedia. Häromdagen ser vi att Anders Kråik (Handölsdalens sameby) kräver att regeringen måste fatta politiska beslut för att trygga rennäringens vinterbetesmarker i Härjedalen.
Sanningen är att det inte behövs några som helst politiska beslut för det. I slutet på 1800-talet tvångsköpte staten ett stort antal fastigheter och anledningen var att rennäringen ville ha vinterbetesmarker. Företrädare för rennäringen hade upprättat en lista över de marker de ville bruka för vinterbete. Dessutom fick staten köpa Farups stora egendomar i Ljusnedal, som även blev renbetesmarker. Anledningen var att rennäringen före dessa tvångsåtgärder klagat på att man inte tagit hänsyn till behov av vinterbete vid avvittringen.
Men här fick rennäringen mer vinterbetesmarker än man begärt!
Sametinget, SSR och andra driver hela tiden frågan om samernas rättigheter, men egentligen menar man rennäringens rättigheter, men majoriteten av samerna i Sverige saknar renskötselrätt. I Härjedalen vill man dessutom få det till att markägarna är orsaken till bristen på vinterbete.
Så är det inte, tvärt om. Markägarna har flera gånger överklagat beslut att samebyarna får hålla allt fler renar på sina marker och motivet har hela tiden varit att för många renar innebär intrång på marker utanför renbeteslanden.
I Härjedalen är det klart fastslaget att rennäringen inte har, eller har haft, några rättigheter till vinterbete utanför de marker de en gång blivit tilldelade. Att rennäringen har tagit privata marker i anspråk och att myndigheter stött denna olagliga verksamhet fritar inte rennäringen från ansvar.
I dag är läget sådant att samebyarna har för många renar för att ha bete inom de marker de förfogar över. För att klara kravet på bete gör de intrång på andras marker och detta kan bara rennäringen lastas för. Det finns ingen annan, framför allt inga markägare, som bestämt att samebyarna ständigt ska öka sitt reninnehav, det är bara renägarna själva som kan ta sådana beslut.
I Härjedalen är det enkelt. Rennäringen vill använda de privata markerna för renbete. OK, ta kontakt med markägarna och förhandla om detta. Nu är det Dockered och vissa frivilliga markägare som stått för initiativen till förhandlingar.
Den förra frivilliga förhandlingsgruppen från markägarhåll avslutade sitt uppdrag när samebyarna ställde följande, ej förhandlingsbara, krav:
- Upplåtelse för all framtid.
- Upplåtelse utan vederlag.
- Ansvar och ersättning för skador regleras enligt rennäringslagen.
Åter igen vill jag påtala följande:
Jag är inte SÅ gammal, bara 62 år. När jag var 20 fanns ingen rennäring i Sonfjällsområdet. Dit kom de i slutet på 1960-talet. Tåssåsens sameby har inte haft renar i Härjedalen mer än 10 15 år. Det är alltså inga gamla rättigheter vi talar om, det är moderna intrång och ingenting annat.
Om staten och politikerna inte lägger sig i så kommer allt att hamna rätt vad det lider. Vi har domstolar i Sverige som fungerar.

Bertil Andersson
Hede