Öppet brev till
Stadsminister Fredrik Reinfeldt och Regeringen

2008 02 21

Vapstens sameby i Västerbottens län, har överklagat 28 av 29 avverkningstillstånd i den fjällnära skogen ovan odlingsgränsen i Storumans kommun. Det handlar om 24 avverkningar och fyra skogsbilvägar.
De överklagade tillstånden berör privat skog och allmännings skog på drygt 300 hektar med ett totalt virkesvärde på ca 10,5 miljoner kronor. Skogen kommer troligast inte att kunna avverkas på flera år, detta drabbar enskilda små familjeskogsbruk hårdast, men även Tärna-Stensele allmänningsskog.
Detta kan komma att lägga en död hand över småskogsbruket i Västerbottens inland.
Inga överklaganden har inkommit på Statlig eller bolagsägda marker. Flera av dessa skogsägare som nu drabbas hårt är samer med rötter i den ursprungliga Vapstens Lappby.
De som överklagar är invandrade samer som numera bedriver renskötsel inom Vapstens sameby.
Samebyn har laglig rätt enligt skogsvårdslagens 20, 21 och 31 §§ att överklaga avverkningstillstånd.
Denna lag infördes 1991.
Vad jag vill ha svar på av Stadsministern och Regeringen är hur lagstiftaren ser på Lag SFS 1909:53? Denna lag tillkom för att ”tillgodoseende av nomadlapparnas behov av renbete, renskiljningsplats eller flyttningsplats för renarna” Med stöd av denna lag fick Staten rätt att ta privat mark i anspråk för rennäringen, men behoven skulle i första hand lösas på Statens mark. Om man var tvungen att ta privat mark i anspråk skulle markägaren ersättas med ny mark, man skulle göra jordbyte. Såväl kostnad för flytt eller nyuppodlingar skulle betalas av Staten.
Hur ska regeringen reda ut detta läge där skogsvårdslagen till förmån för samebyn, direkt strider mot befintliga lagar?
Vad tänker Stadsministern och Regeringen göra åt denna uppkomna konflikt, som lagstiftaren Sveriges regering och riksdag, är orsak till?
Jag vill ha konkret svar på min fråga.


Marianne Johansson
Bygget mosekälla