Avvittringens genomförande och konsekvenser
Informationsrapport 1999/2000:2

Beslutad av revisorerna i plenum

 

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ........................................................................................... 1
Sammanfattning ................................................................................................. 2
Informationsrapportens bakgrund och inriktning ................................................. 3
Avvittringen ...................................................................................................... 3
__Historisk bakgrund ........................................................................................ 3
__ Ströängarna ................................................................................................. 4
Avvittringsrelaterade problem ............................................................................ 4
__Inledning ....................................................................................................... 4
__Den rättsliga grunden för statens genomförande av avvittringen ....................... 5
__Tveksamheter kring fastighetsavgränsningen ................................................... 5
__Rätten till jakt och fiske på kronans mark ovan odlingsgränsen
__samt avvittringsprotokollens rättsliga status ......................................................5
__Rätten till vattenområden enligt lagen (1926:322) om rätten till
__vissa vatten i övre delen av Västerbottens län.................................................. 6
__Ströängarnas rättsliga status och geografiska avgränsning ................................ 7
__Dubbelregistreringen av älgjaktslicensområden och dubbla
__älgjaktlicenser på statens mark ovan odlingsgränsen .........................................7
__Länsstyrelsens upplåtelsesystem för älgjakt på statens mark ovan
__odlingsgränsen ................................................................................................8
__Utmarksbegreppet ......................................................................................... 9
__Länsstyrelsens och lantmäteriets myndighetsutövning ..................................... 10
__Försämring av det allmänna stämningsläget ............................... .................... 10
Statens syn på problemen ................................................................................. 11
Revisorernas överväganden .............................................................................. 13
Referenser ....................................................................................................... 14

Sammanfattning

Riksdagens revisorer har fått förslag om att granska den s.k. avvittringens genomförande och dess konsekvenser i Norr- och Västerbotten. Avvittringen genomfördes under decennierna kring sekelskiftet och innebar att gränser och rättigheter som var knutna till s.k. nybyggen bestämdes i förhållande till statens mark.
I syfte att närmare orientera sig om läget genomförde revisorerna i april 1999 informationsbesök i Umeå och Vilhelmina. Myndighetsrepresentanter och intresseorganisationer gavs vid dessa tillfällen möjlighet att redovisa sin syn på avvittringens genomförande och dess konsekvenser. Därutöver diskuterades flera jakt- och fiskerättsliga frågeställningar med mer indirekt koppling till avvittringen. Dessa frågor handlade främst om upplåtelse av älgjakt på statens mark ovan den s.k. odlingsgränsen samt tillämpningen av rennäringslagen.
Riksdagens revisorer konstaterar att de frågor som behandlas i denna rapport kännetecknas av starka konflikter mellan skilda befolkningsgrupper i främst Norr- och Västerbotten samt mellan dessa befolkningsgrupper och staten. Konflikterna gäller främst hur gällande fastighetsindelning har tillkommit, vilka rättigheter som kan knytas till fastigheterna samt hur länsstyrelserna tillämpar jakt- och rennäringslagen.
Riksdagens revisorer konstaterar att huvuddelen av konflikterna handlar om rättstillämpning och därmed är en uppgift för rättssystemet. Revisorerna finner inte att det föreligger tillräckliga motiv att genomföra en effektivitetsrevision av avvittringens genomförande och konsekvenser eller att närmare följa upp den informationsinsats om avvittringen som riksdagen beslutade i början av 1990-talet. Det är emellertid revisorernas uppfattning att regeringen närmare bör överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att överbrygga de motsättningarna som alltjämt kvarstår kring frågorna om avvittringen.

Revisorernas överväganden

Av 3 § Riksdagens revisorers instruktion (1987:518) framgår att revisorernas granskningar främst skall ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget men att granskningarna även får avse en bedömning av de statliga insatserna i allmänhet. Framför allt skall frågor med väsentlig betydelse för den statsfinansiella och förvaltningsekonomiska utvecklingen beaktas eller frågor som berör grunderna för det administrativa arbetets organisation och utveckling.
De frågor som behandlas i denna rapport kännetecknas av starka konflikter mellan skilda befolkningsgrupper i främst Norr- och Västerbotten samt mellan dessa befolkningsgrupper och staten. Konflikterna gäller främst hur gällande fastighetsindelning har tillkommit, vilka rättigheter som kan knytas till fastigheterna samt hur länsstyrelserna tillämpar jakt- och rennäringslagen.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att huvuddelen av konflikterna handlar om rättstillämpning och att hanteringen av dessa därför i första hand är en uppgift för rättssystemet. Frågor om rättssäkerhet vid myndighetsutövningen kan behandlas av Justitieombudsmannen.
Riksdagens beslut från 1989/90 om ströängarnas slutgiltiga reglering har under närmare ett decennium övervägts i Regeringskansliet utan att några förslag har presenterats för riksdagen. Detta finner Riksdagens revisorer anmärkningsvärt. Det ställningstagande som nyligen har presenterats i budgetpropositionen för år 2000 innebär att regeringen inte ämnar vidta några vidare åtgärder utan väljer att avvakta det arbete som i andra sammanhang för närvarande bedrivs angående samernas markrättigheter. Riksdagens revisorer finner inte skäl att närmare granska ströängsproblematiken.
Riksdagen tog för cirka tio år sedan, som nämnts ovan, initiativ till en bred informationsinsats i syfte att eliminera de delar av konflikterna som eventuellt kan ha sin källa i kunskaps- och informationsbrister. Initiativet resulterade i en informationsskrift utgiven av Justitiedepartementet. Revisorernas intryck är att målet med informationsinsatsen inte uppfylldes, då i stort sett samma konfliktfrågor som tidigare tycks dominera debatten kring avvittringen.
Huvudskälet till att informationsinsatsen misslyckades förefaller ha varit att det främst var de centrala och regionala myndigheternas perspektiv som redovisades. Då detta perspektiv i mångt och mycket utgör grunden för konflikterna kring avvittringen kan det knappast anses särskilt förvånande att meningsskiljaktigheterna kvarstår.
Riksdagens revisorer finner det dock inte meningsfullt att närmare analysera informationsinsatsen åtta år efter genomförandet. Revisorernas nöjer sig med att genom denna rapport redovisa de spänningar som alltjämt kvarstår kring frågorna om avvittringen. Det är revisorernas uppfattning att regeringen bör ta dessa på allvar och närmare överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att överbrygga motsättningarna.
Revisorerna beslutar att rapporten skall delges Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet, bostadsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt de myndigheter och intressegrupper som var representerade vid informationsbesöket.

Utmarksbegreppet

Länsstyrelsens tillämpning av rennäringslagen ifrågasätts av flera icke renägande jägare. Ett jaktrelaterat problem som diskuterades vid revisorernas besök i Vilhelmina, var hur begreppet utmark bör tolkas. Enligt 25 § rennäringslagen har medlem i sameby rätt att jaga på utmark inom renskötselområdet under den tid på året då renskötselrätten får utövas. Huruvida och i vilken omfattning utmarksbegreppet omfattar enskild mark eller inkluderar produktiv skogsmark samt hur utbredd de renägande samernas jakträtt på enskild mark därmed är, utgör en av tvistefrågorna. Länsstyrelsens definierar rennäringslagens utmarksbegrepp som all mark som inte kan betecknas som inäga. Denna tolkning ställs bl.a. mot den definition av utmark som återfinns i 1933 års ägofredslag där innebörden begränsar sig till ”kärr, mossar och berg samt annan dylik mark, som ej med fördel kan användas för jord- eller skogsdrift.” Enligt vad som har kunnat utrönas har omfattningen av rennäringslagens utmarksbegrepp inte prövats rättsligt.
Enligt samebyrepresentanterna utgör diskussionen om hur utmarksbegreppet skall tolkas – liksom i mångt och mycket de avvittringsrelaterade diskussionerna i allmänhet – endast en mindre del i ett allmänt ifrågasättande av rennäringens villkor. Ortsbornas anspråk på utökad rätt till jakt- och fiske och/eller krav på begränsningar i renägarnas rättigheter betraktas i huvudsak som försök att vinna fördelar på rennäringens bekostnad.