Bihang till Gränsse Tractaten 1751
Den så kallade Lappcodicillen.

Ladda hem

Uppdaterad 200710 29
 
588 kB

Första Bihang eller Codecill till Gränsse Tractaten emellan Konunga Rikerne Swerige och Norge, Lappmännerne beträffande.......................


Innebörden av 2, 3, 4, 5 och 8 § i kodicillen är att den lapp som är bosatt och äger mark i ett nordiskt land har betesrätt i ett annat. År 1751 ansåg Sverige tydligen i beaktande av vad som avtalats enligt kodicillen att det fanns enskilda ägare till lappskattelanden men har ändrat sig. Renskötselrätten är numera en brukningsrätt. Det innebär att svenska lappar/samer för närvarande inte har någon betesrätt i Norge medan norska lappar/samer, vars ägande erkänts har betesrätt i Sverige med stöd av kodicillen och sitt markägande i Norge.

Se NÄTVERKET NORDEN:s Remissyttrande i Jo2006/632 ang förslaget till Nordiska samekonventionen av 051026

Obs!
Lappcodicillen omfattar inte nuvarande samebyn som kom till 1928.

Med 1886 års renbeteslag bestämde Svenska staten, att enskilda lappar/samer inte skulle äga mark.
Men staten var så generös att man tilldelade kollektivet (samebyn) nyttjanderätt, på samma mark som tillhör enskilda för sin näringsutövning, som staten bestämde skulle vara renskötsel.

Vidare fortsatte staten med att i 1928 års rennäringslag tvångsorganisera lapparna/samerna i kollektivet (samebyn), och ta ifrån mer än halva den lappska/samiska befolkningen dess kulturtillhörighet genom att bestämma att samekultur är synonymt med renägande.
Detta innebär att kollektivet samebyn inte äger och har aldrig ägt mark.