Kommentar:
Det är en felaktig bild av nybyggarna som sprids genom informationsskrifterna Samer – ett ursprungsfolk i Sverige (sid 12) och Same same but different (sid 9) från Sametinget och Regeringen.
I en av faktabaserade delarna står det: ”Under senare delen av 1600-talet uppmuntrade den svenska staten till nybyggen i lappmarken. Varje bonde som flyttade dit fick mark och slapp skatt i 15 år”.
I lärarhandledningen till Same same but different som ska användas i undervisning på skolorna har man ovan nämnda som exempel i "Ta reda på". Vilket vittnar om att det anses viktigt att komma ihåg.
ATT BÖNDER FICK MARK ÄR REN OCH SKÄR LÖGN.
Men upprepas en lögn tillräckligt många gånger så blir den sann till slut.
För det första var det ingen som fick mark, för det andra så var det inte bönder utan oftast ursprungslappar som insynade sitt forna skatteland för att rädda renbetet.
Köpeskillingen bestod i skyldighet att odla upp en fastslagen areal och bygga ett antal byggnader som hörde till insyningen.
De som inte klarade av den så kallade Åboskyldigheten inom avsatt tid sattes på bar backe.
Ingen hänsyn togs till att kvinnor och barn drabbades, det var bara att lämna allt.
Någon ersättning för nedlagt arbete fick man inte.

Stig Eskilsson
BODEN

Senast uppdaterad: 2007 10 07

Lite kortfattat vad som krävdes av nybyggarna.


Nybyggaren och nybygget var ställd under byggnads och odlingsskyldighet.

Nybyggaren skulle bygga stuga, bodar, loge, fähus, stall de första tre åren sedan skulle han täcka 20 alnar nytt tak varje år samt underhålla de uppförda byggnaderna, men inte mer än vad nybygget behövde av byggnader.

Att uppröja visst antal åkrar och ängar

Det gjordes ekonomisk besiktning vart tredje år för att se om nybyggaren utförde sina åtaganden.
Gjorde inte nybyggaren de ålagda odlings och byggnads skyldigheterna förlorade han nybygget.

I de insyningshandlingar som jag sett fanns även borgenär för att odlings och byggnads skyldigheterna fullgjordes.

Nybyggaren kunde köpa loss nybygget och det kunde säljas, men eftersom nybyggarna som regel inte hade några pengar så gjordes köpen genom arbete d.v.s. odlings och byggnads skyldigheter (blod svett och tårar)

I flera Kungliga brev t.ex.
13 nov. 1749 får nybyggare köpa lappnybyggen i Åsele lappmark
30 okt. 1804 Jokkmokk
5 feb. 1808 och 22 juni 1849 för Lycksele, Arvidsjaure, Gällivare och alla övriga högre upp i norr belägna lappmarker.


Vad är ett nybygge?

Nybyggen och nyhemman, här antas en viss person till nybyggare på ett visst område, mot det han fullgör odlings och byggnads skyldighet och äger frihet från skatter under vissa år (frihetsår)
Sedan syn konstaterat att skyldigheterna fullgjorts på nybygget, skall äganderätten till området övergå till nybyggaren.
Under tiden tills nybygget blir föremål för enskild äganderätt, har det karaktären krono under enskild disposition, och nybyggaren har ställning som vanlig åbo.
Efter det att skyldigheterna fullgjorts omförs nybygget till skatte och nybygget blir skattehemman och äganderätten området tillfaller den enskilde.

Men det finns ju fall där nybygget i rakt nedstigande led eller genom köp är uppkommet av ett lappskatteland, där ägaren av lappskattelandet har blivit nybyggare, Erik Sandström har en heltäckande dokumentation om detta.

Området där nybygget låg kallades i de officiella handlingar för nybyggen eller nyhemman som sen omfördes till kronoskattehemman, jag har inte sett att begreppet lappskatteland använts.


Bill Redbjörk.